Morgondimman har åter svept in naturen omsorgsfullt. Sikten är så gott som obefintlig. Men - liksom igår, kämpar solen att bryta igenom täcket. De låga strålarna letar sig in i skogen.
Det är som på en Ronja Rövardotter-film! Tusentals spindelväv ovanpå lingon- och blåbärssriset i hela skogen så långt ögat når, är fulla med daggdroppar. Solens bleka ljus spelar genom spindelvävens silkiga trådar! Sakta rör de sig i den svaga vinden. Vilka fantasifulla skapelser!
Det ger ett magiskt intryck och sätter genast fantasin i rörelse. Jag väntar när som helst att en Rump-Nisse skall hoppa fram och säga:”Vaffö gör di på detta viset?”
Mmmm, det här skulle barnbarnen sett!
Det är verkligen en förmån att få vara med om detta!
Jag gick ner till stranden för att tvätta av mig, PLASK! Vad var det? Skrakmamman blev väldigt överraskad och flydde hals över huvud med sina fyra ungar flaxande efter. Vattnet stänkte och de visste inte hur fort de skulle kunna ge sig av.
Ungarna har blivit så stora nu att de var svårt att se skillnad på dem och mamman!
Vi har följt henne ända sedan ungarna var nykläckta. Då hade mamman både en och två av ungarna på ryggen!
Hela dagen var ljuvlig och den avslutades med middag i solnedgången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar